Slipp turistmagen på utlandsresan
Fler än tre av tio resenärer riskerar att drabbas av magproblem vid resor till tropiska och subtropiska områden.
Men vad är skillnaden mellan turistdiarré och magsjuka?
I vilka länder drabbas flest resenärer? Och hur ska man skydda sig?
Årligen drabbas flera resenärer både på hotell och kryssningsfartyg av magrelaterade smittor. Magsjuka är den största risken för dig som resenär att få din utlandsvistelse förstörd. Magsjuka är samlingsnamnet för en rad olika magåkommor och det vi oftast råkar ut för är det som kallas för turistdiarré. Den dyker upp relativt snabbt och innehåller inte blod samt brukar försvinna inom tre till fyra dygn.
Turistdiarré beror främst på en förändrad bakteriflora på det vi får i oss mot det vi är vana vid. Huvudorsaken är främst bakterien E.Coli, där s k enterotoxinbildande E.Coli (ETEC) är en vanlig orsak till turistdiarré. Det är en stor variation på risken att drabbas i olika länder och bland korttidsresenärer pendlar det mellan 20-65% på högriskdestinationer. (Källa: Resa & hälsa 2009-11)
Matförgiftning uppstår då bakterier vuxit till sig och bildat gifter, så kallade toxiner, i livsmedel. Dessa bakterier smittar inte från person till person och kan lätt förbyggas med god mathygien. Symptomen är oftast de samma oavsett vilken sorts magsjuka man blivit smittad av; diarré, feber (oftast inte vid matförgiftning), smärta i magen, illamående och kräkningar.
Till de vanligaste anmälningspliktiga smittsamma magsjukdomarna till Folkhälsomyndigheten som resenärer drabbas av hör; Campolybacter, Salmonella och Shigella.
Hur många som drabbas varierar stort mellan länderna. Enligt statistik från Smittskyddsinstitutet för år 2011 har flest resenärer drabbats i följande länder:
Campylobacter, rankning flest smittade i antal per 2011:
1. Thailand 2. Spanien 3. Turkiet 4. Indien 5. Frankrike 6. Grekland
Totalt 4613 personer blev smittade under utlandsresan.
Campolybacter är den vanligaste rapporterade magsmittan men ävenatt flest smittas i Thailand är den största risken att smittas i Indien, Marocko eller Indonesien räknat per 100 000 resor.(källa: Smittskyddsinstitutet)
Salmonella, rankning flest smittade i antal per 2011:
1. Thailand 2. Turkiet 3. Egypten 4. Spanien 5. Indien 6. Tanzania
Totalt blev 2074 personer smittade under utlandsresan.
Den största risken räknat per 100 000 resor finns i Indonesien, Indien och Thailand. (Källa: Smittskyddsinstitutet)
Salmonella sprids via livsmedel som smittas och äts utan att sköljas ordentligt eller utan att hettas upp tillräckligt. Bakterien är vanligast i kött och ägg, men är även förekommande i andra livsmedel. I svenskproducerat kött är det mycket ovanligt med salmonella. Köttet från nöt, svin och höns kontrolleras regelbundet på slakterier och styckningsanläggningar. Inget kött man hittat salmonella i går till konsumenterna, det förstörs omedelbart.
Risken för salmonella i svenska ägg är mycket liten, men utomlands förekommer det dock att ägg innehåller salmonella. Salmonellan trivs bäst i tarmen hos människor och djur, men den överlever bra även i andra miljöer. Till exempel kan salmonella spridas från person till person via livsmedel eller vatten. Bakterierna sprids även via avföring och kan därför smitta ned mark och vatten. Det händer att människor i Sverige blir smittade av husdjur så som ödlor, ormar eller sköldpaddor.
Efter ca ett halvt till några dygn är det vanligt att man får kräkningar, diarréer, magkramper och feber. Detta varar oftast några dygn, men i vissa fall kan det ibland bli mer långvarigt. Följdsjukdomar i form av till exempel ledbesvär kan även förekomma. Det finns även salmonellabakterier som kan ge upphov till tyfoid- och paratyfoidfeber och det finns ett vaccin som är lämpligt att ta innan man reser till ett land där sjukdomen finns (läs mer under rubriken tyfoid).
För att i så stor utsträckning som möjligt undvika att bli smittad av salmonella så bör livsmedel hettas upp till minst 70°C. Svenska kontrollerade ägg behöver däremot inte hårdkokas eftersom risken för salmonella är mycket liten. Tänk på att skölja grönsaker noggrant och undvik opastöriserad mjölk.
Shigella, rankning flest smittade i antal per 2011:
1. Egypten 2. Indien 3. Tanzania 4. Kenya 5. Kap Verde 6. Irak
Den största risken att drabbas av Shigella per 100 000 resor finns i Indien och Egypten. (källa: Smittskyddsinstitutet)
Shigella är släkt med både E.coli bakterier och salmonella. Shigellan finns i avföringen och tarmen hos smittade människor samt i avloppsvatten. Livsmedel smittas via avföring eller avloppsvatten, och äts sedan utan att hettas upp till minst 70 °C. Några av de vanligaste smittoriskerna är sallad, andra råa grönsaker och dricksvatten. Var därför noga med att alltid skölja frukt och grönsaker samt att bara dricka flaskvatten.
I utvecklingsländer är shigella fortfarande en allvarlig sjukdom och orsakar många dödsfall, framför allt hos barn. Närmare 90 % av de fall som rapporteras i Sverige har blivit smittade utomlands oftast i mer fjärran länder och tropiska resmål. Omkring 400–500 fall rapporteras varje år.
Ett halvt till ett par dygn efter smitta drabbas man av magsmärtor, kräkningar och diarré som kan vara blodig. Man kan också få feber. Man kan även få följdsjukdomar i form av ledbesvär och shigella kan också leda till dysenteri.
Dysentri
Dysenteri kallades förr för rödsot eller bållsjuka och är en akut tarminflammation. Det finns två olika sorters dysenteri. Den ena får man av bakterier och den andra från amöbor och man blir smittad via infekterad mat eller infekterat vatten. I tarmarna uppstår en inflammation som försämrar allmäntillståndet. Vanligast är att man blir smittad från förorenat vatten, men man kan även få den från andra människor. De vanligaste symptomen är intensiv diarré och blod i avföringen.
Det finns inget vaccin mot dysenteri, men den går att bota med antibiotika. En person smittad av bakteriedysenteri kan tillfriskna utan antibiotikabehandling. Eftersom att det är en relativt allvarlig och mycket smittsam sjukdom rekommenderas man ändå att behandla den. Bakteriedysenteri kan bland annat smitta via kläder, dörrhandtag och toalettstolar.
Amöbadysenteri är en tropisk parasitsjukdom. Dessa parasiter lever i vattensamlingar. Amöborna tar sig ner till tarmen där de förökar sig och en inflammation uppstår i tarmens slemhinna. De två olika sorterna dysenteri har samma symptom, men amöborna kan även angripa levern och andra inre organ och orsaka varbildningar.
Staphylococcus aureus/ Gula stafylokocker
Denna bakterie finns på människors hud, i näsan och i sår hos människor. Vanligt är att den hamnar på mat som preparerats med händerna. Exempel på födoämnen som människor blivit smittade av stafylokocker av är; räkor, skinka, skalade kokta ägg, kyckling, pizza och kebab.
Bakterien lever i vanliga fall i symbios med människan, men om den hamnar i maten och får tillfälle att föröka sig, så blir den skadlig för människan. När bakterien hamnar på livsmedlet så bildar den ett toxin, men en förutsättning för detta är att temperaturen är högre än normal kylskåpstemperatur.
Om toxinet väl har bildats kan man inte neutralisera det genom upphettning. Toxinet är väldigt stabilt och behåller sin giftighet. Symptomen för Stafylokocker är kräkningar, magkramper och diarréer och redan efter 1-6 timmar efter att man har fått i sig toxinet börjar man må dåligt. Oftast så blir man frisk inom ett par dygn.
För att slippa att bli sjuk av stafylokocker bör man undvika att hantera mat med fingrarna. Om det skulle vara så att du i alla fall måste bereda maten med fingrarna är det viktigt att du tvättar händerna mycket noga innan.
Förvara livsmedel i kylskåp, det vill säga under +8°C. Enterohemorragisk E. coli (EHEC) Människan kan bli sjuk av smittade livsmedel, bakterien överlever i väldigt sura livsmedel som juice och majonnäs. Man kan bli sjuk efter att ha ätit otillräckligt upphettade hamburgare, sallad och kallrökt korv. Opastöriserad mjölk kan också vara en orsak till smitta. Det räcker med mindre än hundra bakterier för att man ska bli sjuk.
Efter en till tio dagar efter smittotillfället drabbas man av magsmärtor och diarréer som kan vara blodiga. Kräkningar och illamående kan förekomma. För att undvika smitta bör man skölja frukt och grönsaker ordentligt samt vara noga med att tvätta händerna innan du äter eller lagar mat. Sjukdomen går normalt över efter en vecka, men hos fem procent av de smittade utvecklas HUS. HUS är en sjukdom som gör att njurarna skadas, med njursvikt som följd.
God livsmedelshygien förebygger smitta. Hetta upp maten ordentligt, och skölj grönsaker och frukt ordentligt. Mjölk ska vara pastöriserad eller kokt. Tvätta händerna innan du äter eller lagar mat. Var också noga med att tvätta händerna efter det att du har varit i kontakt med kor eller andra idisslare.
De tio mest drabbade länderna av diarresjukdomar
1. Niger
2. Angola
3. Sierra Leone
4. Afghanistan
5. Somalia
6. Mali
7. Burundi
8. Liberia
9. Demokratiska Republiken Kongo
10. Rwanda
Källa: myggfeber.se/WHO
Med "drabbade" innebär detta dödligheten per 100 000 invånare och ska inte blandas samman med risken att drabbas av turistdiarré.
Förebyggande åtgärder:
För att undvika att drabbas av magsjuka är handhygienen mycket viktigt och att tvätta sig ofta samt att smörja in sig med handsprit är synnerligen väsentligt.
Fjärrkontrollen till hotellets tv är en stor smittspridare och därför är det smart att ha med sig desinficerade våtservetter som ni kan torka av den med.
Mynt och sedlar är den största riskfaktorn. Inga fingrar i munnen. Tänk på att undvika; isbitar och kranvatten (vatten på flaska rekommenderas), mat som inte är genomkokt eller genomstekt, rätter som är baserade på råa ägg samt okokta grönsaker. Tänk på att salladen kan vara sköjld i vanligt vatten. Skjölj frukt och grönsker med vatten från flaska.
För resande oavsett desitination är det lämpligt att ha med sig stoppande medel för att tillfälligt rädda situationen. Diarré innebär en stor vätskeförlust och medel med vätskeersättning är bra att ta med. I de fall diarrén pågår mer än tre dagar, innehåller blod eller innebär hög feber ska läkare kontaktas.
För att få ersättning av ert försäkringsbolag i händelse av magsjuka krävs läkarintyg. Om ni blir inlagd på sjukhus se till att sjukhuset har avtal med er alarmcentral som exempelvis SOS international och liknande annars får ni ingen ersättning för sjukhusvistelsen. Alcogel, desinficerande våtservetter, stoppande medel samt vätskeersättning finns att köpa på apoteken.
Barn drabbas allvarligast av turistdiarré
Barn är särskilt utsatta turistdiarré och symptomen samt konsekvenserna kan bli betydligt värre än för vuxna. Största risken hos barn är uttorkning. Det är även svårare att skydda ett barn från smitta. Genom att vara uppmärksam på rätt saker kan detta förebyggas.
Turisdiarré är ett gissel för alla drabbade men för barn kan det bli betydligt värre än för vuxna. Händer hör till en av de största smittspridarna och barns händer hamnar ofta i munnen.
Vanlig turistdiarré går vanligtvis över på några dagar. Däremot om man drabbas av någon av de mer allvarliga magsjukdomarna som Campylobacter, Salmonella och Shigella kan läget bli betydligt värre. Hela sju av tio reserelaterade sjukdomar som inrapporteras till Smittskyddsinstitutet är magsjukdomar.
Den största risken för ett barn i samband med diarré är att drabbas av vätskebrist och därmed uttorkning. Barn har oftast svårare att säga hur de mår och därför är det viktigt att på ett tidigt stadium känna igen tecknen för uttorkning.
Särskilt barn under två år löper högre risk för att få svårare symptom. Tecken på uttorkning är feber, muntorrhet, viktförlust, minskad mängd och mörkfärgad urin, slöhet och insjukna ögon. Om barnet inte har lust att dricka eller att det finns blod i urin eller avföring är det tecken på ett allvarligt tillstånd och då behövs läkarhjälp snabbt.
Det rekommenderas inte att ge barn under två år stoppande medel då dessa kan bli direkt farliga för barnet på grund av ökad risk att bli giftigt och skapa komplikationer i tjocktarmen. Dricka mycket vatten och framförallt att använda vätskeersättning som innehåller både salt och socker rekommenderas. Sockerdricka och liknande är mindre lämpligt då det kan öka uttorkningen.
Handhygienen och vad barnet äter är helt avgörande för att slippa magproblem. Tvätta barnens hände ofta och smörj in dem med handdesinfektion. Alcogel är mer lämpligt än vanlig handsprit då den är återfuktande annars riskerar huden att bli torr. Desinficerande handservetter är ett bra komplement.
Maten måste vara genomkokt eller genomstekt. Frukt och grönsaker bör vara skalade. Undvik isbitar till drycken. Råa ägg som kan finnas i lokalt producerad glass samt i dressingar som är baserade på majonnäs bör undvikas. Dricker man vatten bör det vara flaskvatten. Bröstmjölk är det säkraste alternativet för de små barnen.
Det finns få behandlingar för de yngsta barnen och därför är det viktigt att förebygga riskerna och observera tecknen på uttorkning.
Med alcogel till händerna i förebyggande syfte, vätskeersättning för behandling av eventuell uttorkning och att tänka på vad barnet dricker samt äter undviks många onödiga problem.