Sorkar

 

Sorkfeber är ett virus som kan orsaka blödarfeber och är besläktat med ebolaviruset. Enligt Smittskyddsinstitutet är dödligheten under en procent. Sensommaren och hösten är den mest drabbade perioden.

Varje år smittas mellan 150 – 2000 personer i Sverige beroende på hur stor populationen av sorkar är under året. De valigaste områdena med Sorkfeber i Sverige är norr om Dalälven.


Det är skogssorken som sprider Sorkfeber genom dess avföring, urin eller saliv som överför virus genom så kallad aerosolsmitta. Det innebär att avföring, urin eller saliv torkar och bildar partiklar av damm som en människa sedan kan andas in och därmed smittas av viruset. Smittan är en zoonos och innebär att den smittas mellan djur och människa och inte mellan människor.


De vanligaste symtomen är hög feber, muskelvärk och huvudvärk. I de flesta fall blir även njurarna påverkade genom att mängden urin minskar, och därefter perioder med stor urinmängd. Det kan även bli aktuellt med dialysbehandling vid svåra fall. Dessutom inträffar ibland fall av hudblödningar.


Den normala inkubationstiden är 1-2 veckor. Det positiva är att om du en gång haft Sorkfeber får du en livslång immunitet. Det finns inget vaccin eller behandling som hjälper, endast symtomen kan behandlas till viss del.

 

Förebyggande åtgärder enligt SMI:

 

Direktkontakt med gnagare bör undvikas.

Undvik inandning av damm som kan misstänkas vara förorenat av sorkar.
Dammsugning eller torrsopning ska undvikas, bättre att spraya med rengöringsmedel och sedan göra rent med en blöt engångstrasa.

Handskar bör användas när du ska hantera döda sorkar, avföring eller föremål där sorkar kan ha varit i kontakt med som exempelvis ved.

Ska du kratta eller klippa gräs från förra året är detta lämpligt efter att det regnat.

Ska du vara på den säkra sidan rekommenderas att använda andningsskydd med filterklass P2 som ska vara tätt mot ansiktet.